Vad ska du bli när du blir stor?
Det var dagens fråga under lunchen idag. Varken jag, Linnea eller Johma kunde ge ett konkret svar. Johma är för övrigt en kille som är här och jobbar en vecka med målning och div sysslor. Han är från Afghanistan och har varit i Sverige 1 ½ år. Pratar mycket bra svenska för att ha varit här så kort tid. Trevlig prick som jobbar väldigt ambitiöst.
När man var liten visste man så mycket om hur ens liv skulle se ut. Man kunde bli vad man ville, det fanns inga hinder eller bekymmer. Om någon frågade vad man skulle bli som stor hade man alltid ett självklart svar. Sjöjungfru, brandman, Spindelmannen eller en hund.
Jag till exempel skulle åka till Betlehem (detta var en kort stund av min religiösa period i 5-årsåldern). Jag skulle bli författare och världsbäst på att rida. Det var självklart att man skulle kunna försörja sig, jag skulle ju vinna på lotto och bli miljardär, så det var inga problem med den biten heller.
Idag vill jag ungefär samma sak, iallafall att bli världsbäst på att rida, men nu har man insett hur svårt det kommer bli. Hur knepigt det kan bli att ha råd med det man allra helst vill göra. Nu är hästar visserligen en onödigt dyr hobby/jobb/sport, men det behöver inte bara handla om ridning. Det kan vara att resa, bygga en resturang eller vindsurfa i Hawaii.
Vissa fixar det, de kämpar hårt och håller fast vid sin dröm. Många har inte det driv eller stöd för att lyckas. Efter att ha trott sig se den bittra sanningen ger man upp.Man antar att det kanske var meningen att sitta på ett kontor, bära flyttlådor eller plocka majs. Jag menar inte att dessa jobb skulle vara dåliga, även om du har ett bra jobb betyder det inte att du är lycklig.
Många tyckte jag var lite knäpp när jag sa att jag skulle vänta ett år med att åka utomlands för att istället tillbringa ett år i Kalix (förutom mamma som tyckte det var en toppenidè). Folk får tycka vad de vill, för detta gör jag som ytterligare ett steg mot min dröm. Jag gör det för min egen skull, inte för att andra ska tycka något. Även om jag inte skulle bli världsbäst som plan A lydde, vill jag bli bra, bättre, ja kanske till och med bäst (haha) på att rida och hästar i allmänhet.
Jag älskar det jag håller på med och kommer förmodligen alltid att ha kvar ett brinnande intresse för hästarna. Jag kommer följa min dröm så länge jag tycker det är roligt och har motivation. Visst, jag vet att det inte är kul att kliva upp varje morgon, men fördelarna ska alltid överväga nackdelarna och det tror jag kan gälla i de allra flesta fall.
Hej vad det går när man väl börjar skriva, men det jag egentligen ville ha sagt var
- Följ dina drömmar, försöker du aldrig kommer du förmodligen ångra det (det kan inte gå mer än dåligt)
- Kämpa för dem och ge inte upp i motvind
- Ha roligt på vägen och skit i vad andra säger
Sov gott
När man var liten visste man så mycket om hur ens liv skulle se ut. Man kunde bli vad man ville, det fanns inga hinder eller bekymmer. Om någon frågade vad man skulle bli som stor hade man alltid ett självklart svar. Sjöjungfru, brandman, Spindelmannen eller en hund.
Jag till exempel skulle åka till Betlehem (detta var en kort stund av min religiösa period i 5-årsåldern). Jag skulle bli författare och världsbäst på att rida. Det var självklart att man skulle kunna försörja sig, jag skulle ju vinna på lotto och bli miljardär, så det var inga problem med den biten heller.
Idag vill jag ungefär samma sak, iallafall att bli världsbäst på att rida, men nu har man insett hur svårt det kommer bli. Hur knepigt det kan bli att ha råd med det man allra helst vill göra. Nu är hästar visserligen en onödigt dyr hobby/jobb/sport, men det behöver inte bara handla om ridning. Det kan vara att resa, bygga en resturang eller vindsurfa i Hawaii.
Vissa fixar det, de kämpar hårt och håller fast vid sin dröm. Många har inte det driv eller stöd för att lyckas. Efter att ha trott sig se den bittra sanningen ger man upp.Man antar att det kanske var meningen att sitta på ett kontor, bära flyttlådor eller plocka majs. Jag menar inte att dessa jobb skulle vara dåliga, även om du har ett bra jobb betyder det inte att du är lycklig.
Många tyckte jag var lite knäpp när jag sa att jag skulle vänta ett år med att åka utomlands för att istället tillbringa ett år i Kalix (förutom mamma som tyckte det var en toppenidè). Folk får tycka vad de vill, för detta gör jag som ytterligare ett steg mot min dröm. Jag gör det för min egen skull, inte för att andra ska tycka något. Även om jag inte skulle bli världsbäst som plan A lydde, vill jag bli bra, bättre, ja kanske till och med bäst (haha) på att rida och hästar i allmänhet.
Jag älskar det jag håller på med och kommer förmodligen alltid att ha kvar ett brinnande intresse för hästarna. Jag kommer följa min dröm så länge jag tycker det är roligt och har motivation. Visst, jag vet att det inte är kul att kliva upp varje morgon, men fördelarna ska alltid överväga nackdelarna och det tror jag kan gälla i de allra flesta fall.
Hej vad det går när man väl börjar skriva, men det jag egentligen ville ha sagt var
- Följ dina drömmar, försöker du aldrig kommer du förmodligen ångra det (det kan inte gå mer än dåligt)
- Kämpa för dem och ge inte upp i motvind
- Ha roligt på vägen och skit i vad andra säger
Sov gott
Kommentarer
Postat av: mamsen
Precis så! följ din dröm. Den ä r ju inteborti tok. Du borde lyssna på natasha Illum Berhg. Det handlade mkt om drömmar.
Postat av: mamsen igen
Hennes sommarprogram alltså.
Trackback