astroid

Men nu kan det bara bli bättre (hoppas jag). Började dock inte så tokigt. Fick rida ville en sväng efter Björn och träna vidare på nedsittningen som faktiskt börjar bli helt ok. Sen skulle jag rida min häst för första gången, Maria och jag skulle ut en sväng i skogen var det tänkt. Istället fick häststackarn sadeltvång när jag satt upp och for omkring (mest i luften), trodde ett tag att han skulle sluta men sen kom en ny sväng och då flög jag så fint i backen. Borde kanske satsa på en karriär som rodeoryttare, tror jag skulle vara rätt hyfsad.

Skämt åsido, det hade faktiskt kunnat sluta ritktigt illa eftersom vi hann ut på vägen och ramla av en häst i den storleken på asfalt är inte att rekomendera. Nu hade jag tur och fick landa på mjukt underlag och hästen klarade sig fint förutom lite skakiga ben efteråt. Björns första kommentar när jag låg på backen var rätt så klockren:
Och vems var denhär briljanta idéen? Ganska typiskt Björn.
Vi tog en longering strax efter våran lilla incident och som han kan röra sig!! Prövade bara att hänga på honom en stund efteråt och det gick fint. Nu har vi något att jobba med kommande vecka, tror dock att vi håller oss inomhus tills uppsittningarna fungerar bra.

Så min första ridtur blev väldigt kort och intensiv kan man summera det, inte riktigt vad jag hade föreställt mig. Fast man lär sig alltid något av sina misstag. Dagen fortsatte inte något vidare, slaktbilen kom och den vackra och kloke Ivanhoe fick somna in efter 18 år på Holmen. Även Optimus som varit på foder i Haparanda kom hit igår kväll för att sluta sina dagar. Ivan blev 25 år och Optimus 28 och de fick bra liv båda två. Men sorgen var stor i stallet och det är förståeligt, Maria och Ivan har kompanjerat ihop under en lång tid och det är aldrig roligt att ta avslut.



Ivanhoe, F.1987 e. Rommel - Cosmos XX
RIP



Det positiva med denna dag är att nu kan det bara bli bättre!
Vi lämnar det förflutna bakom oss, nu gör vi om och gör rätt med den kommande generationen.

No more tears